Förstå filterklasser och välja rätt filter

Över tid så har benämningar på filter ändrats, och sedan 2016 benämner vi filter enligt standarden ISO16890.

Här bryter vi ner de olika beståndsdelarna i produktnamnet, så att du kan förstå både våra och andras benämningar i branschen.

Vad betyder PM1, PM2,5 och PM10?

Vad betyder procenttalet?

Mått och montering av filter

Energiklassning av filter

PM står för particulate matter (partiklar i luften). Siffran visar hur stor partikeln är, mätt i mikrometer (µm):

PM1 – mycket små partiklar
PM2,5 – små partiklar, till exempel från avgaser och förbränning
PM10 – större partiklar, som damm och pollen

Ju lägre siffra, desto mindre partikel och desto längre in i kroppen kan den leta sig.

Vad står tex. till exempel 60 % för?

Procenttalet visar hur stor andel av partiklarna av en viss storlek som filtret fångar upp.

Ett filter som tar bort 60 % av PM2,5 stoppar alltså 60 av 100 sådana partiklar.
Resterande partiklar passerar igenom tillsammans med luften.

Varför kan ett filter inte ta bort 100 %?

Om ett filter skulle stoppa alla partiklar helt, skulle luften inte kunna ta sig igenom. Ett bra filter är därför alltid en balans mellan hög filtrering och tillräckligt luftflöde. Det ska rena luften effektivt utan att hindra ventilationen.

Är PM1 65% ett bättre filter än PM160 %?

Nej – inte per automatik. Skillnaden mellan PM1 60 % och PM1 65 % är att filtret med 65 % fångar upp 5 % fler PM1-partiklar av just den partikelstorleken.

Men den siffran säger ingenting om:

hur mycket damm filtret kan lagra (stofthållning)
hur stort tryckfall filtret har
hur filtret påverkar energiförbrukningen i ventilationssystemet

Ett filter med högre procenttal är alltså inte alltid ett bättre filter i praktiken.

Vilka partiklar fångar filtret?

Ett filter som är klassat för PM1 fångar inte bara de allra minsta partiklarna. Eftersom PM‑fraktionerna är hierarkiska innebär det att:

PM1‑partiklar är mindre än PM2,5 och PM10
Om ett filter klarar att fånga PM1‑partiklar, så fångar det även större partiklar, som PM2,5 och PM10

Det betyder att:

PM1‑filter ger den bredaste skyddsnivån mot partiklar i luften
PM2,5‑filter fångar PM2,5 och PM10, men inte de minsta PM1‑partiklarna
PM10‑filter fångar främst grövre partiklar som damm och pollen

Ju lägre PM‑klass filtret är anpassat för, desto finare partiklar kan det avskilja och desto fler partikelstorlekar omfattas.

Helheten är viktig

När man väljer filter är det viktigt att se till alla parametrar tillsammans, inte bara filterklassen. Rätt filter är det som ger:

tillräcklig rening
god livslängd
låg energipåverkan
stabil drift över tid

Ventilationsfilter med påsar måste alltid monteras stående, så att påsarna hänger rakt.

Det gör att luften kan passera filtret på ett jämnt och effektivt sätt.

Om filtret monteras fel kan:

luftflödet försämras
filtret slitas snabbare
filtreringen bli sämre än avsett

Så mäter du ett filter

Eftersom filtret ska monteras stående mäts det alltid i ordningen: Bredd × Höjd × Djup

Bredd – filtret från sida till sida
Höjd – filtret uppifrån och ner (påshöjden)
Djup – hur långt filtret är i luftens riktning

Att ange rätt mått i rätt ordning är avgörande för att filtret ska passa och fungera korrekt. Och lugn, här gör alla filtertillverkare likadant så du mäter alltid på samma sätt.

Energiklassning visar hur mycket energi ett ventilationsfilter påverkar ventilationssystemet under sin livslängd. Val av filter har därför stor betydelse för både driftkostnader, klimatpåverkan och systemets totala prestanda.

Ultramare är medlem i Eurovent, som har tagit fram en gemensam europeisk metod för att energiklassa ventilationsfilter.

Filter klassas enligt skalan A+ till F, där A+ innebär lägst energipåverkan.

Testning enligt internationell standard

Samtliga våra filter testas enligt ISO 16890. Genom dessa tester får varje filter ett officiellt testprotokoll, vilket säkerställer att filterklass och energiprestanda baseras på verifierade och jämförbara mätningar.

ISO 16890 ligger till grund för hur filter presterar i verkliga ventilationssystem och används som referens inom hela EU.

Vad ligger bakom energiklassningen?

Energiklassen baseras inte på en enskild mätpunkt, utan på en samlad bedömning av bland annat:

filtrets tryckfall över tid
hur mycket energi fläkten behöver för att driva luften genom filtret
filtrets prestanda under sin faktiska användningstid

Ett filter med bättre energiklass kan därför bidra till lägre energiförbrukning och lägre livscykelkostnad, samtidigt som god luftkvalitet upprätthålls.

För den som vill fördjupa sig

Beräkningsmodeller, gränsvärden och klassningsprinciper för energiklassning dokumenteras i Eurovents riktlinjer för energiklassning av luftfilter, baserade på ISO 16890. Läs mer hos Eurovent.

Hur ska jag tänka när jag ska välja filter?

1. Hur är utomhusluften (ODA)?

2. I vilket syfte används lokalen? (SUP)?

3. Energiklassning

4. Rätt filter

Hur är min utomhusluft? (ODA)

Första steget är att titta på utomhusluften, även kallad ODA (Outdoor Air). Utomhusluftens kvalitet påverkas bland annat av:

trafik och industri
stadsmiljö eller landsbygd
damm, pollen och andra partiklar

Ju mer förorenad utomhusluften är, desto högre krav ställs på filtret för att skydda både ventilationssystemet och inomhusmiljön.

Vilka är nivåerna inom ODA?

ODA beskriver kvaliteten på utomhusluften och delas in i tre nivåer beroende på hur hög partikelhalten är.

ODA 1 – Låg partikelhalt
Utomhusluft som normalt är ren och endast tillfälligt förorenad. Typiskt för landsbygd eller områden långt från trafik och industri.
ODA 2 – Förhöjd partikelhalt
Utomhusluft med tydlig påverkan från till exempel trafik eller tätbebyggelse. Vanligt i städer och urbana miljöer.
ODA 3 – Hög partikelhalt
Utomhusluft med mycket höga halter av partiklar.
Förekommer i starkt trafikerade stadskärnor eller industriområden.

Ju högre ODA‑kategori, desto större krav ställs på filtreringen för att säkerställa god tilluftskvalitet.

Hur hittar jag mätvärden?

Du behöver inte uppfinna hjulet själv, utan använd betrodda källor för att hitta utsläppen på den orten du är verksam, såsom Naturvårdsverket.

Genom data från miljöövervakning, statistik om utsläpp och inventeringar av naturen bidrar Naturvårdsverket med kunskap för att minska påverkan på miljön.

Vad ställs det för krav på tilluften? (SUP)

I nästa steg tittar man på tilluften, även kallad SUP (Supply Air) – alltså den luft som förs in i lokalerna efter filtrering.

Kravet på tilluften avgörs bland annat av:

vilken typ av lokaler det är
vilka människor som vistas där
om det finns känslig verksamhet eller utrustning

Ju högre krav som ställs på tilluften, desto högre reningsgrad behövs i filtret.

Exempel på olika krav på SUP:

kontor och skolor – god allmän luftkvalitet
vård, omsorg eller laboratorier – mycket höga krav
industriella miljöer – krav anpassade efter process och personal

Målet är att tilluften ska hålla en kvalitet som är anpassad för både människor och verksamhet, utan att överfiltrera i onödan.

Vilka lokaler motsvarar SUP‑nivåerna?

SUP‑nivån är fem till antalet beskriver vilken kvalitet tilluften behöver ha, beroende på hur lokalerna används och vilka krav som ställs på inomhusmiljön.

SUP 1 – Mycket höga krav på tilluften
Lokaler med höga hygien‑ eller hälsokrav.
Exempel: sjukhus, vårdmiljöer, laboratorier, renrum, läkemedels‑ och elektronikindustri.
SUP 2 – Höga krav på tilluften
Lokaler för permanent vistelse där god luftkvalitet är extra viktig.
Exempel: förskolor, skolor, kontor, bostäder, hotell, konferens‑ och mötesrum.
SUP 3 – Normala krav på tilluften
Lokaler där människor vistas tillfälligt.
Exempel: lager, köpcentrum, serverhallar, tvättrum, kopiatorrum.
SUP 4 – Låga krav på tilluften
Lokaler där människor vistas kortvarigt.
Exempel: toaletter, förråd, trapphus.
SUP 5 – Mycket låga eller inga krav på tilluften
Lokaler där människor normalt inte vistas.
Exempel: soprum, underjordiska garage, vissa industriutrymmen.

Ju högre SUP‑nivå, desto högre krav ställs på filtreringen för att säkerställa rätt tilluftskvalitet.

Vilken energiklassning vill jag ha?

När kraven på luftkvalitet är tydliga är nästa steg att ta ställning till energiförbrukningen.

Ett filter med bättre energiklass:

minskar energibehovet i ventilationssystemet
kan sänka driftkostnaderna
bidrar till lägre klimatpåverkan

Här är det viktigt att hitta en balans mellan filtreringsgrad och energiprestanda, utifrån fastighetens och verksamhetens mål.

Slutsats – rätt filter är en helhetslösning

Det bästa filtret är inte alltid det med högst filterklass, utan det som är rätt anpassat för:

utomhusluften (ODA)
inomhusmiljön och verksamheten (IDA)
önskad energiprestanda
långsiktig drift och livslängd

Genom att väga samman alla dessa faktorer får du ett filterval som fungerar effektivt i praktiken; både tekniskt, ekonomiskt och hållbart. Våra medarbetare hjälper dig självklart med dessa val, du hitta nummer och mailadresser här.

Tabeller som hjälper dig

När du har gått igenom ovan steg, så kan du använda Eurovents 4/23 som guide till vilken filterklass du behöver. Den är full med nyttig och pedagogisk information om filterval för dig som likt oss, gillar att nörda ner sig!

Snabb checklista för filterval

☐ ODA – Hur förorenad är utomhusluften där fastigheten ligger?
☐ SUP – Vilken verksamhet bedrivs och vilka krav finns på inomhusluften?
☐ Energi – Vilken energiklassning krävs för låg driftkostnad och hållbarhet?

Rätt filter är det som ger balans mellan luftkvalitet, energi och långsiktig drift.